Forskningsprojekt inom logistik och resiliens

Magnus Berglund är forskningschef för Trafikanalys och logistik på VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut. I intervju med Silf berättar han om forskningsprojektet SAEKERT, som står för Säker, Anpassningsbar, Ekonomisk och Klimatneutral Energiförsörjning för Resilienta Transportsystem.

Utveckling av resilienta fordonsflottor inom kommun och region 

Elektrifieringen gör transportsystemen mer störningskänsliga

Vad är bakgrunden till att forskningsprojektet SAEKERT startades upp?

Omvärlden förändras i flera dimensioner för både företag och offentliga organisationer. Så är det förstås alltid men nu händer det mycket samtidigt. Vi är inne i ett teknikskifte gällande transporter där elektrifieringen tar fart på riktigt. Elektrifieringen är positiv då den möjliggör en övergång till emissionsfri drift av våra transportmedel. Elektrifieringen leder till en sammankoppling mellan transportsystem och eldistributionssystem, vilka samverkar i realtid (produktion, distribution och konsumtion sker samtidigt) genom vår laddinfrastruktur. Detta leder i sin tur till beroenden på ett sätt som traditionella drivmedel inte har och kan göra transportsystemen mer störningskänsliga.

Samtidigt kan elfordon ses som en resurs för energisystemet då dom faktiskt också är mobila batterier. Fordon skulle kunna användas som energikällor i delar av energisystemet som är störda, genom att ladda på ett ställe och vara ett batteri för andra behov på ett annat ställe (V2X). Sålunda en möjlighet för att hantera störningar, men det kommer förstås inte fungera om det inte finns en plan, en beredskap, en organisation som styr när behoven uppstår. Detta kan inte skapas under krisen utan vi måste vara redo.

Resultatet kommer ge förslag på riktlinjer vid t.ex. upphandlingar

Berätta om projektet; hur utförs det, och hur länge löper det?

Projektet SAEKERT är finansierat av Energimyndigheten och leds av Luleå Tekniska Universitet, Statens väg- och transportforskningsinstitut och Umeå universitet inom samverkansinitiativet ACE (The Arctic Center of Energy). Övriga deltagare är Region Västerbotten, Skellefteå kommun, Skellefteå Buss, Skellefteå Kraft, and Daimler Benz. I detta projekt studerar vi utvecklingen av resilienta fordonsflottor inom kommun och region.

Syftet är att utveckla kunskap och nya lösningar för elektrifiering av transportsystemet med bibehållen tillgänglighet, samtidigt som det görs mer resilient och resurseffektivt. Fokus ligger på förberedelse av samhällsaktörer för krissituationer och tvärsektoriella samarbeten för ökad lokal, grön och pålitlig energiförsörjning av fordonsflottor. En fallstudie genomförs med behovsägare i Västerbotten och Skellefteå, vilka definierat utmaningar för resilienta och hållbara transporter i kallt klimat.

I projektet kommer vi att analysera kritisk infrastruktur, samla in relevant tekniska data och ta fram scenarier för olika typer fordonsflottor och energisystem. Vi jämför olika lösningar utifrån utsläpp, tillgänglighet, resiliens och ekonomi. Baserat på resultaten kommer vi ta fram utbildningspaket, sprida kunskap om goda exempel och ge förslag på riktlinjer och policyförändringar vid t.ex. upphandlingar. Projektet kommer pågå till slutet av 2027.

Kommunerna är viktiga för ökad lokal samverkan vid kris

Hur anser du att den offentliga och privata sidan bör samverka för att lösa utmaningarna du beskriver?

Beredskap och krishantering är frågor som många myndigheter och organisationer arbetar mycket med just nu. Uppdaterade regleringar, planer och ansvarsområden tas fram på olika nivåer i samhället. Här är det viktigt att vi inte väntar på den stora planen, som någon annan ska ta fram.

Konkret så behöver vi samverka lokalt. Vi vet att privata resurser kommer behövas för att hantera kriser. Vi vet också att alla transporter inte kommer vara lika viktiga vid en kris. Här har kommunerna en viktig roll att aktivt samverka med de resurser som normalt finns inom kommunen, oavsett hur vi ligger till med förberedelser på högre nivå. Krisen väntar inte på att planen ska bli färdig.

Framtidens logistiker behöver grundkunskap och förändringsförmåga

Vad anser du vara Sveriges logistikers främsta utmaning och uppgift närmaste 5 åren?

Tillräcklig kompetens och förändringsförmåga är alltid den främsta utmaningen för logistiksektorn. För att vara konkurrenskraftiga behöver vi ständigt anamma ny teknik och anpassa den till våra egna operativa behov.

Här är det viktigt att kombinera praktisk erfarenhet med god kunskap om logistikens grunder. Genom att förstå varför vi gör som vi gör, och hur detta kopplar till organisationens mål och resultat, så kan vi också justera arbetssätt och introducera nya metoder och verktyg i enlighet med organisationers mål och behov. Det räcker inte att veta hur vi gör, utan vi måste förstå varför – vad är den bakomliggande logiken?

Djup praktisk förståelse och lösningsförmåga krävs

Vilka kompetenser och förmågor anser du att detta kräver?

Vi behöver alltid kombinera en djup praktisk förståelse av verksamhetens behov med en förmåga att utvärdera omvärldsförändringar och hitta nya lösningar framåt. Störningar är i grunden inget konstigt för en logistiker. Vi är rätt duktiga på att hantera operativa förändringar och lösa dagens problem. Men nu pratar vi att störningarna kan vara längre och större än vad vi tidigare har planerat för. Vi behöver ha en beredskap för vad vi ska göra under en stor störning. Det kan vara så att organisationen ska göra något helt annat än vad organisationen normalt sett utför.

Läs mer om forskning inom transportsektorn i VTIs senaste nyhetsbrev.🔗

Magnus Berglund är också en av Silfs uppskattade lärare inom logistik. Läs mer om Magnus bakgrund och reflektioner om logistik i VTIs medarbetarporträtt:
Magnus Berglund sätter raketfart på projekten oavsett transportslag - vti.se 🔗