Nya upphandlingskriterier ska minska antibiotikaresistens

En rapport från Svensk Fågel visar att man inom vården endast serverar runt 50 procent svensk kyckling, resterande kommer från bland annat Thailand. Bara fem landsting serverar enbart svensk kyckling. Charlotta Brask, hållbarhetschef inom Stockholms läns landsting säger till SVT att genom att ha höga krav på ansvarsfull antibiotikaanvändning liksom på klimatpåverkan och högre andel ekologiska livsmedel kommer det innebära att vi får en större andel svenskt kött.

Ansvar och kriterier för att minska antibiotikaresistens

I den asiatiska kycklingproduktionen används antibiotika utan veterinärordination och ges till friska djur för att stimulera tillväxten. På sikt kan det leda till ökad antibiotikaresistens.

I Sverige har vi länge arbetat för en ansvarsfull antibiotikaanvändning, vilken lett till att förekomsten av antibiotikaresistens i Sverige är låg. 1986 var Sverige var först i världen med att förbjuda antibiotika i foder för att öka djurens tillväxt.

Ett av Upphandlingsmyndighetens uppdrag är att verka för en miljömässigt ansvarsfull offentlig upphandling. Nya kriterier ger nu offentlig sektor möjlighet att ställa krav på minskad antibiotikaanvändning i kyckling och kalkonproduktionen. Ett nytt kriterium på basnivå anger att en handlingsplan för minskad antibiotikaanvändning i produktionen av kyckling och kalkon ska finnas. Ett nytt kriterium på avancerad nivå anger att maximalt 5 procent av de kyckling- och kalkonprodukter som levereras under avtalsperioden får komma från flockar som har behandlats med antibiotika under en 12-månadersperiod.

Lagen om offentlig upphandling sätter stopp för krav på svensk kyckling

Charlotta Brask, hållbarhetschef inom Stockholms läns landsting, säger i en kommentar till SVT:
– I Stockholm har vi en modell där vårdverksamheterna själva genomför sina upphandlingar för patientmåltiderna. Då kan man antingen ha eget kök där man upphandlar livsmedel själv eller eller så har man måltidstjänst där leverantören levererar färdiga måltider. Har man eget kök så har man ju större möjlighet att påverka inköpen av råvarorna.

Hon påpekar att man aldrig kan kräva svensk kyckling eftersom det strider mot lagen om offentlig upphandling som är ett EU-direktiv.
– Däremot kan man ställa så pass höga kvalitets- och hållbarhetskrav att man främjar svensk produktion, säger Charlotta Brask.
Charlotta Brask säger att det idag inte finns någon samlad statistik över exakt andel svensk kyckling som serveras till patienter men att politikernas absoluta målsättning är att öka andelen. Därför har man nyligen klubbat igenom en plan för hållbara patientmåltider med en högre ambitionsnivå än man hittills haft.

Vidare säger Brask, i SVT:s intervju:
– Konkret betyder det att vi numera kräver att våra vårdverksamheter ska ha höga krav på ansvarsfull antibiotikaanvändning liksom på klimatpåverkan och högre andel ekologiska livsmedel. Det i sig kommer att innebära att vi får en större andel svenskt kött.

Civilministern vill tydliggöra lagstiftningen för upphandlingskrav

I ett inslag i Nyhetsmorgon, TV4 den 23 juli säger Ardalan Shekarabi, civilminister:
– Det handlar om ett felaktigt tänk som har funnits i svensk offentlig sektor under lång tid. Att vi ska tillämpa EU-rätten hårdare än något annat EU-land har inneburit att vi har missgynnat våra egna svenska bönder, våra egna livsmedelsproducenter. Nu måste vi jobba för att få till en förändring, ändra förhållningssätt, ytterligare tydliggöra lagstiftningen för de upphandlingskrav som finns och som gäller djurskydd och antibiotika.