Alltsedan början av 1980-talet har den så kallade portföljanalysen varit ett mer eller mindre obligatoriskt verktyg för varje strategisk inköpare. Däremot är det inte alla som känner till att analysen som används för att utveckla inköpsstrategier består av tre (3) obligatoriska steg och egentligen inte fungerar om man bara gör första delen. Kärnan i analysen består i att välja en av de strategiska inriktningarna balansera, diversifiera respektive exploatera - som i sin tur måste följas upp med nedbrutna mål och aktiviteter.
Syftet med första steget i portföljanalysen är att allokera kategorin/leverantören/tjänsten och/eller produkten till någon av de fyra generiska positionerna: Strategisk, Flaskhals, Icke-kritisk respektive Hävstång.
Den strategiska positionen präglas av höga leverans- och affärsrisker. Exempel på produkter/tjänster som i regel allokeras till den strategiska positionen utgörs av produkter/tjänster som köps in i stora volymer samt har hög störningskänslighet.
Flaskhalspositionen präglas av höga leveransrisker samtidigt som affärsriskerna är låga. Detta är i regel produkter/tjänster som inte kostar så mycket alternativt köps in i små mängder men som samtidigt kan orsaka stora problem i verksamheten om det uppstår problem med leveransen.
Den icke-kritiska positionen präglas av låga leveransrisker i kombination med låga affärsrisker. Detta är i regel produkter/tjänster som inte kostar så mycket, alternativt köps in i små mängder och samtidigt inte orsakar några större problem i verksamheten om det uppstår problem med leveransen.
Hävstångspositionen präglas av låga leveransrisker i kombination med höga affärsrisker. Detta är i regel produkter/tjänster som köps in i stora mängder men som samtidigt inte orsakar några större problem i verksamheten om det uppstår problem med leveransen. Traditionellt brukar man ha ett fokus på prispress inom hävstångspositionen eftersom riskerna är små men möjligheterna till kostnadssänkningar samtidigt är stora.
Logga in till medlemssidorna här
Kuriosa: Modellen utvecklades av Peter Kraljic på 1970-talet åt BASF-koncernen men publicerades först 1983, i septembernumret av Harvard Business Review. Idén till metodiken fick Kraljic då han upptäckte att det fanns en kritisk leverantör på BASF som kunde orsaka mycket allvarliga problem i tillverkningsprocessen. Kraljic benämnde leverantören som flaskhals (då inga produkter kunde tillverkas om leveransen uteblev). Ytterligare kuriosa är begreppet hävstång som beskriver ett tillstånd där köparen kan ”krama juicen ur leverantören”. Nuförtiden är det kanske inte så vanligt att köparen de facto försöker ”krama juicen ur leverantören” – det har hänt en hel del sedan 70-talet.
Silf Insight ger dig en blandning av nyheter, reportage, intervjuer och fördjupningar inom inköp, logistik och supply chain. Allt i ambitionen att förstärka och inspirera din yrkesmässiga roll. Läs mer om Silf Insight