Vi behöver en ny syn på kompetens

Det vinner alla på

Arbetsgivare och företag i bransch efter bransch vittnar om stora svårigheter att rekrytera personal och osäkra logistikkedjor till följd av en osäker omvärld. Samtidigt finns en enorm resurs outnyttjad på vår hemmaplan. I dag är nämligen en kvarts miljon personer med funktionsnedsättning utestängda från arbetsmarknaden. Med en ny syn på vem som har kompetens är jag övertygad om att det här gapet går att sluta.

Att det saknas yrkeskunnande och kompetens hos personer med en funktionsnedsättning vet vi att det inte stämmer. Bara på Samhall arbetar 24 000 medarbetare med funktionsnedsättningar i riktiga jobb. De bidrar med viktiga arbetsinsatser inom allt från montering, paketering och kundservice till tvätt, lokalvård och avlastning inom äldreomsorgen. De visar varje dag att fler kan vara med och bidra på arbetsmarknaden om rätt förutsättningar ges.

Ett gap som innebär stora kostnader

Arbetsgivares rekryteringsbehov och bristen på jobb för människor med funktionsnedsättning är ett gap som innebär stora kostnader. För den enskilde som inte är en del av en jobbgemenskap, som inte tjänar pengar och inte betalar skatt. För arbetsgivare som inte hittar rätt kompetens, och för samhället som lämnas med stora kostnader för försörjningsstöd och psykisk ohälsa. Samhall är en del av lösningen – men givet hur många personer med funktionsnedsättning som i dag stängs ute från arbetsmarknaden, behöver fler öppna upp och modernisera sin syn på vem som har kompetens. 

Se de faktiska kompetenserna

Det handlar inte om välgörenhet eller att sänka kraven i rekryteringsprocesserna, utan om att se till varje individ och vad den personen kan göra. Att en person har nedsatt rörelseförmåga, autism eller ADHD kan såklart innebära att arbetsförmågan påverkas i relation till vissa yrken. Men långt ifrån alla jobb. Det handlar om att se människor för deras faktiska kompetenser i stället för deras begränsningar.

Investeringar som betalar sig själv många gånger om

En ny undersökning från Novus visar att i princip alla landets arbetsgivare säger sig vara positiva till att anställa personer med funktionsnedsättningar om de har rätt kompetens för arbetsuppgiften. Det är bra och viktigt. Men den goda ansatsen återspeglas tyvärr inte i hur de agerar. Här har i synnerhet offentlig sektor en lång resa att vandra. De som borde gå före och visa vägen mot en mer inkluderande och hållbar arbetsmarknad är också de som oftast har de högsta barriärerna till sina arbetsplatser.

Utöver sina egna rekryteringar har offentliga aktörer dessutom en oerhörd makt genom sina upphandlingar. I år väntas offentlig sektor upphandla för närmare 900 miljarder kronor. Det medför stora möjligheter att påverka, kravställa och förändra – en möjlighet som används alldeles för sällan. Genom att ställa krav på upphandlade leverantörer om att till exempel sysselsätta personer som står utanför arbetsmarknaden får offentliga aktörer den tjänst som efterfrågas samtidigt som de bidrar till viktiga samhällsförändringar. I slutändan är detta också investeringar som betalar sig själv många gånger om.

Ett samhälle som håller ihop – där alla har en plats – är mer robust, motståndskraftigt och rymmer fler perspektiv. Det vinner alla på. Sverige behöver en ny syn på vem som har kompetens.

Om författaren

Albin Falkmer är direktör för ägarstyrning och samhälle på Samhall. Han har tidigare bl.a. arbetat som stabschef på Arbetsmarknadsdepartementet och ordförande för Workability International, den globala organisationen för verksamheter som erbjuder arbete åt personer med funktionsnedsättning. Han är också ersättande domare i Arbetsdomstolen.