K

Kaizen

Kaizen är ett japanskt uttryck som står för en ständigt pågående effektivisering och vidareutveckling av verksamheter med hjälp av alla berörda anställdas engagemang och deltagande.

Kaizen Costing

Metoder för att reducera kostnader genom ständiga förbättringar mot en förutbestämd Målkostnad (Target Cost) vid tillverkning av befintliga produkter.

Kalkyldifferens (Cost variance)

Skillnaden mellan efterkalkylerade kostnader för en tillverkningsorder eller en hel avdelning eller ett företag och motsvarande standardkostnader kallas kalkyldifferens.

Kalkylränta

Kalkylränta beskrivs ofta som alternativkostnaden för att använda kapitalet till något annat i företaget. Kalkylräntan brukar som regel fastställas av företagsledningen och är en form av internpolitiskt verktyg för att fastställa avkastningskrav på investeringar. Kalkylräntan betecknas ibland internränta och avser då den faktor som används för att diskontera betalningsvillkor mm. Det finns olika metoder för att komma fram till en internränta, den vanligaste metoden är att bedöma den utifrån den genomsnittliga kostnaden för lånat och eget kapital, en ränta fastställd på detta sätt betecknas som ett minimiavkastningskrav för ett företag.

Kanban (japanskt: Kanban)

Single Card Kanban, Product Kanban, Mulitple Kanban, Priority Kanban, Emergency Kanban, Generic Kanban, Dual Card Kanban.

Kanban är ett dragande system (pull) för att styra produktion och lagerhållning där arbetsorder och leverans av artiklar utlöses av behov i tillverkningsprocesser nedströms. Kanban-system förekommer numera i många varianter utvecklade för olika ändamål och situationer. Observera att Kanban-system inte behöver ha en viss nivå på mellanlager för att fungera. Dess syfte är att reducera mellanlager men så länge det är i funktion går det inte att uppnå noll artiklar i lager.

Kapacitet (Capacity)

Kapacitet är ett mått på och ett uttryck för en förmåga att kunna producera. Det vanligast använda måttet på kapacitet är timmar per period. Även mått som kg, liter, styck och kronor per period förekommer. Kapacitet är i striktare mening detsamma som så kallad volymkapacitet. Ur genomloppsplaneringssynpunkt kan begreppet genomloppskapacitet vara av större intresse. Beroende på kapacitetsbortfall av olika slag skiljer man på maximal kapacitet, nominell kapacitet, bruttokapacitet och nettokapacitet

Kapacitetsbehovsnyckel (Load profile)

En kapacitetsbehovsnyckel ger uttryck åt det samlade kapacitetsbehovet för en produkt i de avdelningar eller produktionsgrupper som krävs för dess tillverkning. Kapacitetsbehovet uttrycks oftast i timmar. Jämfört med ett operationsregister innehåller kapacitetsbehovsnycklar endast uppgifter om kapacitetsbehov, inte information om i vilken ordning tillverkningen i de olika avdelningarna/ produktionsgrupperna skall genomföras. Kapacitetsbehovsnyckeln har med andra ord ingen operationsföljdsinformation.

Kapacitetsbehovsplanering (Capacity requirements planning)

Kapacitetsbehovsplanering är en metod för lång- och medelsiktig kapacitets- och beläggningsplanering. Den innebär att beläggning beräknas dels från frisläppta och utlagda tillverkningsorder och dels från planerade tillverkningsorder.De planerade tillverkningsorderna erhålls genom materialbehovsplanering från en produktionsplan och/eller från inneliggande kundorder. I motsats till kapacitetsplanering med hjälp av kapacitetsbehovsnycklar hämtas operationsföljder och beläggningsuppgifter direkt från operationsregisterna.

Kapacitetsplanering (Capacity planning)

Kapacitetsplanering är den planeringsfunktion som inkluderar aktiviteter för att säkerställa tillgång till produktionsresurser med kapacitet som kan förväntas behövas under den aktuella planeringshorisonten och som står i överensstämmelse med övergripande produktionsbudgets och produktionsplaner.

Kapacitetstak (Maximum available capacity)

Ett kapacitetstak utgör den maximalt tillgängliga kapaciteten under en bestämd period.

Kapacitetsvariabler (Capacity options)

Kapacitetsvariabler är alla de alternativ som finns till förfogande för att kunna variera ett företags produktionskapacitet. Som exempel på vanliga kortsiktiga kapacitetsvariabler kan nämnas övertid, kvällsskift och utlego. Långsiktiga kapacitetsvariabler kan exempelvis utgöras av nyinvesteringar i maskinutrustning och av personalrekryteringar.

Kapitalbindningsdiagram (Tied up capital chart)

Ett kapitalbindningsdiagram visar hur kapitalbindningen i produkter i arbete förändras över tiden vid tillverkning av en produkt.

Kapitalomsättningshastighet

Kapitalomsättningshastighet (KOH) anger hur nettoomsättning i förhållande till genomsnittligt sysselsatt kapital. Det är ett nyckeltal som därmed visar hur många gånger ett kapital (tillgångarna) omsätts under en viss period.

KOH beräknas genom att dividera omsättningen med en kapitalbas, vanligen det totala kapitalet (genomsnittlig balansomslutning). KOH = omsättning / totalt kapital

Kapitalrationalisering (Capital rationalization)

Kapitalrationalisering går ut på att förbättra ett företags räntabilitet genom en förbättrad kapitalomsättning, främst genom att frigöra olika slag av bundet kapital i omsättningstillgångar, exempelvis lager och kundfordringar.

Karusellager (Carousels)

Karusellager är en lagringsmetod för småartiklar. Framtagning av önskat lagerfack till plockstation styrs med hjälp av dator. Jämfört med paternosterlager roterar hyllfacken i ett karusellager kring vertikala axlar.

Kaskadeffekt (Cascading effect)

Ett fenomen som kan visa sig i hierarkiska lagersystem och som innebär att små efterfrågesvängningar i kundledet på marknaden förstärks uppströms försörjningskedjan från lokallager till centrallager till produktion.

Kaskadkopplade materialsystem (Cascaded system)

Med kaskadkopplade materialsystem menas system med hierarkiska produktionsenheter och lager som är förenade så att varje enhet/lager styrs för sig på basis av efterfrågan från närmast efterföljande enhet. I kaskadkopplade materialsystem kan tidsfördröjningar i informationsöverföring uppstå och ge ogynnsamma dynamiska effekter. Jämför Parallellkopplade materialsystem.

Kassarabatt, kontantrabatt (cash discount, discount for cash)

Ofta erbjuds kunder rabatt vid kontant betalning. Kontantrabattens storlek beror dels på hur säljaren värderar sin kapitalkostnad, dels vad kostnaden för fakturering, reskontrabevakning mm. Med en vanlig butik i detaljhandeln skrivs lätt ett kontantrabattsavtal som ger minst 10% kontantrabatt. Avtalet utformas då oftast som ett rabattbrev, med tilläggsvillkoret kontantrabatt.

Kassation (Scrap)

Kassation innebär att en viss kvot inköpta eller egentillverkade artiklar inte uppfyller ställda kvalitetskrav och därför måste avvecklas som ej användbara. I materialflödet kan kassation uppdagas och behöva åtgärdas vid ankomstkontroll, i lager, vid användning i produktionen, under produktion och/eller i speciella kontrolloperationer. För att undvika brister måste hänsyn tas till denna kassation vid materialplaneringen.

Kassationsfaktor (Scrap factor)

För att undvika brister och andra typer av avbrott i materialflödet måste man vid materialplanering ta hänsyn till förekomst av kassation. Detta görs genom att använda olika typer av kassationsfaktorer. Val av lämpligt alternativ för att göra kassationspåslag är beroende av kassationens art och storlek.

Kategori

En kategori är en tydligt avgränsad och hanterbar grupp av produkter/tjänster som kunderna uppfattar som relaterade och/eller ersättningsbara för att tillgodose sina kundbehov.

Kategoristrategi (Category Strategy)

En kategoris strategi är ett distinkt grundläggande val som görs för att skapa differentiering och som vägledning till taktiska alternativ inom en kategori. Beskriver ”Vad” vi skall göra.

Kategoritaktik (Category Tactic)

En kategoris taktik och taktikplan beskriver ”Hur” vi skall göra vid verkställande av kategoripanen. De viktigaste aktiviteter som behövs för att varje kategoristrategi skall uppfylla planen.

Kategoristyrning (Category management)

Se Category Management.

Kombinerad ledtid (Combined lead time)

Kombinerad ledtid är en alternativ beteckning för Ackumulerad ledtid. Se Ackumulerad ledtid.

Konfigurering (Configuration)

Med konfigurering menas att mot kundorder specificera utseende, funktion, storlek och liknande egenskaper hos en slutprodukt, dvs att definiera önskad variant av en produkttyp.Oftast är produkter som kan konfigureras i större eller mindre omfattning uppbyggda av tandardiserade moduler.

Konsignationslager (Consignment stock)

Ett konsignationslager är ett lager som står till kunds, återförsäljares eller agents förfogande men som tills uttag sker fortfarande är leverantörens egendom.

Konsolidering (Consolidation)

Konsolidering innebär i transportsammanhang att två eller flera leveranser av material sammanställs till en. Detta för att minska transportkostnaderna. Konsolidering kan avse både inbound- och outboundtransporter.

Konsortieavtal (Joint Venture or Consortium agreement)

När tre eller fler parter ingår ett avtal om en större leverans kallas detta ett konsortieavtal . I konsortiet kan det finnas både fler beställare såväl som fler leverantörer, men endast en beställare respektive leverantör utses att föra parternas talan, men i det fall någon part kommer på obestånd så måste de andra ikläda sig hans skyldigheter.

Konstruera-mot-order (Engineer-to-order)

Konstruera-mot-order är en tillverkningstyp som betyder att produkterna i ett företag till stor del konstrueras och tillverkas mot kundorderspecifikationer. Oftast är också en stor del av komponent- och råmaterialanskaffningen kundorderinitierad.

Konstruktionsstruktur (Engineering bill of material)

En struktur som i första hand uttrycker en produkts eller annan sammansatt artikels sammansättning ur konstruktionssynpunkt. Skillnaderna mellan en konstruktionsstruktur och en produktionsstruktur är i första hand i att konstruktionsstrukturen innehåller konstruktionsgrupper i stället för monteringsgrupper och att kvantiteterna kan avse nettomaterialbehov i stället för bruttomaterialbehov.

Konstruktionsändring (Engineering change)

Konstruktionsändringar är helt enkelt ändringar av konstruktioner. Konstruktionsändringar medför ofta en åtföljande ändring av produktstrukturerna genom borttag, tillägg alternativt utbyte av strukturrelationer eller genom ändring av strukturkvantiteter.

Konstruktionsändringsorder (Engineering change order)

Konstruktionsändringsorder är en alternativ term för Ändringsorder.

Kontrollkostnad (Inspection cost)

Med kontrollkostnader avses alla de kostnader som är associerade med aktiviteter för att mäta, kontrollera och utvärdera produkter i syfte att säkerställa att de överensstämmer med uppsatt kvalitetsstandard och med kundkrav.

Kontrolloperation (Inspection operation)

En kontrolloperation avser en operation i en artikels operationsföljd som avser kvalitetskontroll av artikeln under tillverkning. Att ha en sista operation som kontrolloperation är ett alternativ till att genomföra kontroll i samband med inleverans till lager.

Kontrollpunkt (Count point)

En kontrollpunkt är en punkt i ett materialflöde eller i en operationssekvens vid vilken artiklar antalsräknas och inrapporteras.

Kontrollsignal (Tracking signal)

Ett meddelande som erhålls från ett prognossystem när förhållandet mellan det ackumulerade prognosfelet och det absoluta medelfelet (MAD) är större än ett på förhand bestämt tal. Den används för att signalera att den automatiska prognostiseringen sannolikt ger felaktiga prognoser och att manuella ingripanden och korrigeringar kan behöva göras.

Kontrolltid (Inspection lead time)

Kontrolltiden är den ledtid som det tar att utföra kvalitetskontroll av inlevererat material från inleveranstidpunkt tills materialet kan göras tillgängligt för produktion eller utleverans till kund. Kontrolltidens längd påverkar den totala ledtiden för en artikel.

Konvergerande struktur (Convergent bill of material)

En konvergerande struktur är en produktstruktur som karakteriseras av att den har en utgående artikel som framställts av flera ingående artiklar. Dess motsats är divergerande struktur.

Koordinationslager (Coordination inventory)

Koordinationslager är lager som uppkommer på grund av önskemål om att koordinera vissa materialflödesaktiviteter. Exempelvis kan man vid beställning av en viss artikel vilja passa på att även beställa ett antal andra artiklar från samma leverantör även om det inte föreligger ett direkt beställningsbehov. Det merlager som uppstår på grund av dessa extra beställda artiklar utgör ett koordinationslager.

KOP

Se Kundorderpunkt.

Kopiering/modifiering (Copy–add/delete)

Kopiering/modifiering är en funktion för grunddataregisterunderhåll i ERP-system. Funktionen medför att nyuppläggning av produkter kan ske genom kopiering och modifiering av strukturer och/eller operationer från likartade redan upplagda produkter.

Kopplade lager (Coupled inventories)

Kopplade lager är en generell benämning på lager som står i direkta beroendeförhållanden till varandra, till exempel produktionens färdigvarulager och ett distributionslager av samma artiklar.

Kortaste operationstidsregeln (Shortest processing time rule)

Kortaste operationstidsregeln är en prioriteringsregel som nyttjas vid körplanering. Den går ut på att man av de operationer som finns tillgängliga att påbörja vid en produktionsgrupp väljer den operation som har kortast operationstid.

Kostnadsdrivare (Cost driver)

Kostnadsdrivare kan beskrivas som händelser eller aktiviteter som medför resursförbrukning. Begreppet används vid aktivitetsbaserad kostnadskalkylering för att fördela olika slag av omkostnader på kostnadsbärare.

Kostnadsställe (Cost center)

Vid kalkylering avser begreppet kostnadsställe en enhet eller avdelning inom ett företag för vilken indirekta kostnader sammanräknas innan de helt eller delvis fördelas på kostnadsbärare. Kostnadsställe används också som beteckning för en organisatorisk enhet, i allmänhet med ett budget och kostnadsansvar.

KPI

KPI står för Key performance indicator och avser prestationsmått som är av strategisk betydelse för företaget.

Kraljics matris (Kraljics matrix)

Kraljics används som ett analysverktyg och är en modell som används för att kategorisera ett företags leverantörer. Modellen togs fram av Peter Kraljic och publicerades första gången 1983 i artikeln Purchasing must become Supply Management i Harvard Business Review.

Kundanpassad massproduktion (Mass custimization)

Kundanpassad massproduktion syftar på tillverkning av högvolymprodukter vardera förekommande i ett stort antal varianter som kunder i stor utsträckning kan specificera efter egna behov och önskemål.

Kundorderbehandling (Order entry)

Med kundorderbehandling menas en sammanfattande benämning på de arbetsmoment som inkluderar att ta emot kundönskemål, lämna prisuppgifter och leveranstider samt att registrera en kundorder och att reservera material i ett kundorderbehandlingssystem.

Kundorderpunkt (Order penetration point)

Kundorderpunkten är den punkt i produktstrukturen från och med vilken en produkts materialsammansättning och tillverkning är kundorderbestämd. Från och med denna punkt är tillverkningen kundorderstyrd medan tillverkningen av artiklar på underliggande strukturnivåer är lagerinitierad. Förkortas ofta KOP. Jämför termen Frikopplingspunkt.

Kvadratrotsformeln (Square root formula)

En formel för uträkning av ekonomisk orderkvantitet genom minimering av summa ordersärkostnader och lagerhållningssärkostnader. Formeln bygger på antaganden om konstant efterfrågan, partistorleksoberoende ordersärkostnader och momentana inleveranser. En vanlig alternativ benämning är Wilsons formel.

Kvalitet (Quality)

En produkts eller tjänsts kvalitet är dess förmåga att tillfredsställa kunders behov och förväntningar.

Kvalitetsbristkostnad (Quality deficiency cost)

Med kvalitetsbristkostnader avses kostnader som är förknippade med felaktigheter eller andra avvikelser från uppsatt kvalitetsstandard eller kundkrav. De kan delas in i två kategorier. Interna kvalitetsbristkostnader är kostnader för aktiviteter som krävs för att korrigera eller ersätta produkter som inte överensstämmer med standards eller kundkrav i fallet att bristerna eller missöverensstämmelsen upptäcks inom företaget före leverans. Externa kvalitetsbristkostnader är motsvarande kostnader för fallet att brister eller missöverensstämmelser upptäcks av kund.

Kvalitetsstyrning (Quality control)

Med kvalitetsstyrning menas alla de aktiviteter som har som mål att till att en avsedd kvalitetsnivå på produkter och tjänster uppnås. Kvalitetsstyrning innefattar dels planering av produktkvalitet, dels kontroll av att önskad produktkvalitet uppnås.

Kvalitetssäkring (Quality assurance)

Kvalitetssäkring syftar på alla de planerade och genomförda aktiviteter som utförs för att säkerställa att specificerad kvalitet uppfylls på ett säkert och konsekvent sätt.

Kvantitetsbaserad partiformningsmetod (Quantity-based lot-sizing method)

Med en kvantitetsbaserad partiformningsmetod menas en partiformningsmetod som direkt ger uttryck åt orderstorleken som en kvantitet. Jämför Tidsbaserade partiformningsmetoder. Som exempel på kvantitetsbaserade partiformningsmetoder kan Minsta totalkostnadsmetoden, Part period metoden och Kvadratrotsformeln nämnas.

Kvantitetsdifferens (Quantity variance)

En kvantitetsdifferens avser den del av kalkyldifferensen som beror på att större eller mindre kvantiteter material förbrukats än vad som från början planerats och som legat till grund för standardprisberäkningen för produkterna.

Kvittning av order (Order pick reporting)

Kvittning av order är ett uttyck som betyder att man registrerar plockade kvantiteter mot en kundorder. Kvittning av order är det steg i kundorderprocessen som föregår restnotering och fakturering.

Kärnprocess (Core process)

En kärnprocess är en affärsprocess som direkt bidrar till att skapa värde för dess kunder. Jämför Stödprocess.

Köpa/tillverka analys (Make/buy analysis)

Med köpa/tillverka analys menas en systematiskt utförd analys av om en viss artikel bör egentillverkas eller köpas från underleverantör.

Körlista (Dispatch list)

En körlista är en körplan som är utskriven på papper. Dett är en alternativ benämning för termen Prioritetslista.

Körplan (Dispatch list)

Med en körplan menas en förteckning av operationer per produktionsgrupp, maskin eller annan arbetsplats i den turordning som de med utgångspunkt från planeringsstatus eller olika prioriteringsregler bör utföras.

Körplanering (Priority control)

Körplanering är en detaljplaneringsmetod som betyder att en detaljerad planering av i vilken ordning och när operationer skall utföras i en produktionsgrupp eller enstaka maskin eller arbetsplats. Körplanering kan baseras på generella prioriteringsregler eller på inplanering av operationer mot kapacitetstak.

Kötid (Queue time)

Den tid som en order väntar framför en produktionsgrupp i avvaktan på att kunna påbörjas kallas kötid. Kötidens storlek är i mycket stor utsträckning beroende av beläggningssituationen i gruppen. På grund av detta beroende kan den därför delas upp i två delar, dels kötid som uppstår vid en normal beläggningssituation på grund av interferens mellan olika order och dels kötid som uppstår på grund av beläggning från tidigare inplanerade order.