En kedja av aktiviteter och processer som höjer eller i värsta fall sänker värdet på en produkt på sin väg från råvaror fram till användning hos kund.
Processkartläggning och implentering av Leanflöden.
Leverantörer vill i de flesta fall försäkra sig om att inte göra förlust i det fall valutakursen svänger mycket. Därför är det vanligt att det i offerter står att priset är giltigt vid en viss valutakurs, om kursen svänger mer än X% så skall priset justeras motsvarande. Det kan upplevas besvärande för en köpare med valutaklausuler, men som regel blir ett valutareglerat pris bättre för köparen än ett fast pris oavsett växelkurser. Om beställaren vet att han kommer att köpa en viss volym under året är det bättre att terminssäkra betalningarna. På motsvarande sätt valutasäkrar sig många grossister i detaljhandeln.
Annan benämning för Produkter-i-arbete. Se Produkter-i-arbete.
VIA (Varor-i-arbete) är en alternativ benämning för termen PIA. Se Produkter-i-arbete.
Definieras som köp som inte är sanktionerade av inköpsorganisationen, som saknar ramavtal eller förhandlade priser. Vilda köp anses kostsamt för en organisation. Inom offentlig upphandling talas istället om termen otillåten direktupphandling och syftar på sådana köp som inte följt regelverket och därmed kan överprövas inom ramen för en lång tidsfrist. En likartad term är avtalstrohet.
Vinstmarginal anger hur stor del av varje satsad krona (omsättningskrona) som företaget får kvar i vinst. Vinstmarginal = Vinst / Försäljning
VMI (Vendor managed inventory), dvs leverantörsstyrda lager. Se Leverantörsstyrda lager.
Volymvärdeanalys är en metod för att värdemässigt analysera exempelvis ett artikelsortiment. För varje artikel beräknas dess volymvärde som årsförbrukning gånger ett pris som kan vara ett standardpris, ett försäljningspris eller dylikt. Samtliga artiklar rangordnas därefter i fallande ordning efter beräknat volymvärde. Sortimentet indelas i grupper, ofta kallade A, B, C etc, efter volymvärdeintervall. Analysmetoden kallas därför ofta ABC-analys. Syftet med volymvärdeanalyser är att åstadkomma en artikelgruppering som man kan tillämpa olika styrfilosofier och styrmetoder för.
Med volymvärdeklassificering menas gruppering och klassificering av ett artikelsortiment eller en grupp kunder på basis av volymvärde. Klassificeringen bygger på volymvärdeanalys. En indelning i 3–5 klasser är vanlig. Ofta benämns klasserna A, B, C etc där A representerar den högsta volymvärdeklassen, B den näst högsta osv.
Med volymvärdestyrd inventering menas en specifik form av rullande inventering som innebär att volymvärdehöga artiklar inventeras oftare än volymvärdelåga.
Med en värdekedja menas en följd av till varandra levererande företag från råmaterial via olika led av tillverkare och distributörer till slutkonsumerande kund betraktad från ett värdeförädlingsperspektiv. Jämför försörjningskedja och efterfrågekedja.
De processer som används för att kreera, producera och leverera varor och tjänster på en marknad kallas värdeflöden. För en vara omfattar dessa värdeflöden de företag och avdelningar i företag som tillhandahåller råvaror, de som tillverkar detaljer och komponenter, de som tillverkar eller monterar slutprodukterna samt de företag i olika led som distribuerar produkterna till slutkundsmarknaderna. Ett värdeflöde kan ses som en kombination av ett antal värdekedjor.
Wilsons formel beskrivs som en formel för beräkning av ekonomisk orderkvantitet. Den är även känd under benämningen Kvadratrotsformeln. Formeln bygger på en minimering av summa lagerhållningssärkostnader och ordersärkostnader.
Silf är Sveriges och Nordens ledande utbildningsaktör inom inköp, logistik, offentlig upphandling, affärsförhandling och juridik. Vi erbjuder öppna utbildningar, licenser, hela certifieringsprogram, företagsakademier och konsulttjänster för både dig och din organisations kompetens- och karriärutveckling.
STÄNG
Silfs lärplattform
English